Meddelandet om att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas kom som en blixt från klar himmel. Jag hade precis återvänt från sommarsemestern och lämnat in en ansökan om statsbidrag med omfattande reviderad dokumentation, när pressmeddelandet från regeringen kom om att stödet för etniska centralorganisationer på 18,9 miljoner kronor skulle omvandlas till “effektivare integration år 2024”.
– Sverige är ett land byggt på folkrörelser, men integrationssatsningar ska fokusera på verksamheten, inte etniciteten. Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
Är det verkligen så att medlemmarna i Sverigeesternas Riksförbund, REL, där de flesta är båtflyktingar från 1944, deras barn och barnbarn, har problem med integration? Absolut inte! De har arbetat hela sitt liv för Sveriges bästa och välbefinnande och har varit exemplariskt integrerade medborgare. Behovet av tvåspråkighet i tidskriften som vår förening ger ut beror till exempel på att många av våra medlemmar har blivit så pass försvenskade att de inte längre talar estniska utan flytande svenska istället.
Samtidigt med Pehrsons pressmeddelande kom beslutet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att Ryska riksförbundet ska få återbetala bidrag till MUCF eftersom organisationen inte lever upp till krav på att verksamheten inte får strida mot demokratins idéer. Samtidigt som Ryska riksförbundet har spridit rysk propaganda i Sverige har REL i åratal bedrivit kampanjer mot Nord Stream 2 och uppmärksammat säkerhetshoten i Östersjöområdet. Vi har korresponderat med utrikesministrar och arrangerat internationella konferenser och demonstrationer på Norrmalmstorg.
REL har svårt att förstå varför det var nödvändigt att störa väl fungerande stödsystem som ger en bra överblick över etniska minoriteters verksamhet och möjligheten att använda centralorganisationerna som partners för att uppnå regeringens mål. Det hade varit klokare av regeringen, tycker jag, att istället för att avskaffa stödet för alla, skärpa kraven och endast ge stöd till dem vars verksamhet helt överensstämmer med svenska värderingar och mål.
Att förlora det statliga stödet var en hård smäll för REL eftersom det utgör 50% av budgeten. Representantskapet höll ett extraordinärt sammanträde den 25 november för att diskutera situationen och möjliga lösningar så att REL:s kansli ska kunna fortsätta sitt viktiga informationsarbete och tidskriften Rahvuslik Kontakt ska kunna fortsätta att publiceras. Läs närmare sida 12.
Trots alla svårigheter håller vi fortfarande blicken riktad mot horisonten. Vi bör nu tillsammans hitta lösningar och fatta kloka beslut som hjälper vårt riksförbund att överleva under stormiga tider.
