Den 12‒21 maj ägde den estniska kulturfestivalen Estival rum i Göteborg. Festivalen firade 40-årsjubileum i år och samlade över 1 600 personer som var intresserade av estnisk kultur.
Estivalernas långa historia
Traditionen med Estivaler startade i Göteborg 1983 och nu har nio Estivaler genomförts omväxlande i Göteborg, Stockholm, Lund och Uppsala. Medan det vid de tre första Estivalerna på 1980-talet betonades att Estland trots det andra världskrigets slut 1945 fortfarande var under sovjetisk ockupation, har Estivalerna sedan 1995 försökt popularisera estniskhet och det estniska språket och förena människor med estniska rötter i Sverige och runt om i världen.
Filmer och utställningar
Under tio dagar bjöds på ett mångsidigt kulturprogram i Göteborg med filmvisningar, teaterföreställningar, utställningar, diskussionsgrupper och ett forum för flerspråkiga familjer, konserter med olika körer och Estivalens sångfest. Den verkliga höjdpunkten var Estivalens jubileumskväll på Chalmers Tekniska Högskolas restaurang.
Estivalens öppningsevenemang var filmprogrammet som hölls på Hagabion i Göteborg den 12‒15 maj och presenterade ett urval av estniska filmer för intresserade: “Crosswinds”, “Tornet upp och ned”, “Sandra får jobb” och “Höstbal”. Alla filmer var på estniska med engelska undertexter.
Filmprogrammet följdes den 15‒16 maj av en hantverksmässa och marknad med estniska produkter i Göteborgs Estniska Hus, där man i samarbete med Terje Külmsaare och Konfektyr Chapman varje dag bjöd estivaldeltagare på lunchsoppa, kaffe och läckra bakverk.
I Estniska Huset fanns en fin utställning av konsthantverksgruppen Triinu, samt vandringsutställningen “Marie Under 140” som togs med till Göteborg från Stockholm. Man kunde betrakta utställningen “Estivalernas historia” och där fanns en utställning och försäljning av verk av unga konstnärer.
Musikevenemang
Den 18 maj bjöd Nukukören på en riktig upplevelse på Redbergsteatern där man framförde körverket “Kalevipoeg” bestående av åtta sånger i regi av körledaren Reeda Toots. Hon sammanfattade själv vad som hände på scenen och sa att det var en blandning av gammaldags folksång, jazz och körmusik. Siim Aimlas orkester medverkade i föreställningen. Skådespelarnas kostymer och smink och den minimala scenografin var mycket intressanta.
Samtidigt kunde två konserter av sånggruppen SweedEst Song avnjutas i Estniska Huset. De sånger som är kända bland esterna hade fått nya arrangemang och vid den andra konserten kunde publiken också vara med och sjunga allsång.
Den 19 maj var en riktig musikdag på Estivalen. Tre olika konserter ägde rum i Guldhedens kyrka. Först uppträdde Nukukören med programmet “Hemvävd visa”, på en vanlig körkonsert där man framförde gamla välkända sånger och visade en helt annan stil än “Kalevipoeg” som framfördes föregående dag. Sedan intog Purple Pop Quartet från Estland och Toomas Tuulses Trio från Sverige scenen och framförde instrumentalmusik “Från tango till pop”. Man kunde lyssna på ett tvärsnitt från Mozart till Frank Sinatra och Led Zeppelin, samt verk av Arvo Pärt och den svensk-estniske musikern Toomas Tuulse. Konsertdagen avslutades av Stockholms Estniska Kör, Stockholms Estniska Damkör och Stockholms Estniska folkdanslag VIRVEL med programmet “Tillbaka till rötterna”. Man presenterade Veljo Tormis “Ingermanländska kvällar” och Rein Rannaps välkända sånger.
Opera och teater
Den 19 maj kunde barn delta i workshoppen “Vad är en opera?” på Estniska Huset, lett av solisten på Estlands nationalopera René Soom, som förklarade vad som krävs för att göra en opera och visade videoklipp från barnoperan “Naksitrallid”, där han själv spelade rollen som Sammalhabe. Operaföreställningen “Naksitrallid” bygger på Eno Rauds berättelse med samma namn, som berättar om tre roliga resenärer, Muhv, Kingpool och Sammalhabe, som älskar glass, natur, frihet och äventyr. Till sist kunde alla barn också prova Naksitrallernas näsor och ta en bild om de ville.
På kvällen framförde Sverigeesternas Ungdomsförbund pjäsen “The Mental State of Estonian Youth in Sweden”, som skrevs utifrån deras egna berättelser. Regissör var Valdo Kask. Både sorgliga och roliga ämnen diskuterades, hur det är att vara ung est i Sverige. Föreställningen följdes av en Ungdomskväll, där det hölls olika tävlingar, till exempel Kahoot (frågesport), och det spelades olika spel. Förutom Estniska Husets kafé bjöd grillmästarna Peter och Nicklas Jakobsen på mat utomhus den kvällen.
Sångfesten
Den 20 maj utgjorde kulmen på Estivalen med två efterlängtade evenemang: klockan 13:00 startade Estivalens sångfest i Annedalskyrkan där åtta körer med tvåhundra sångare deltog tillsammans med folkdansare och folkmusiker. Förutom de svensk-estniska körerna fanns även Haaslava Manskör, Nukukören och Mulgikören från Estland samt Europaesternas Kör med sångare från Tyskland, Luxemburg, Spanien, Schweiz, Finland, Sverige och Frankrike samt en delegation från Göteborgs Universitets Akademiska Manskör. På plats fanns också utbildningsminister Kristina Kallas som hälsade sångarna-dansarna och lyssnarna med ett välkomsttal.
Sångfestens förmiddag den 20 maj startade med repetition för sångarna kl 9 i Annedalskyrkan, där hela sångfestprogrammet framfördes från början till slut. Naturligtvis kunde man även stärka sig med en traditionell sångfestsoppa. Själva sångfestivalen inleddes med de svenska och estniska nationalsångerna framförda av de förenade körerna, följt av Mihkel Lüdigs “Koit” (Gryning) och den svenska sången “Sommarpsalm” som inledning till sommarsäsongen. Därefter kunde alla körer uppträda var för sig med ett par sånger. I pausen, d.v.s. under den svenska fikapausen, kunde man få en trevlig pratstund över en kaffe med kaka.
Kulmen på sångfesten var sångerna “Ta lendab mesipuu poole” (Den flyger mot bikupan) och “Mu isamaa på minu arm” (Mitt fosterland är min kärlek) framförda av de förenade körerna, vilket fick många att få tårar i ögonen. En avtackningsceremoni följde. Sedan sjöng de “Kungla rahvas” (Folket i Kungla) tillsammans på slutet. När körerna lämnade kyrkan togs gruppbilder utanför. Eftersom sångarna och dansarna bar vackra estniska folkdräkter blev det mycket ögonfröjd. Vädret var fantastiskt somrigt och alla var på topp. Stort tack till arrangören och ledaren för Estivalens sångfest, Aili Salve!
Jubileumsfest
Samma kväll klockan 18 startade Estivalens jubileumsfest i restaurangen på Chalmers Tekniska Högskola där det bjöds på en trerätters middag med gott vin och jubileumstårta. Kvällens värdar var Gerli Padar, en mycket älskad sångerska från Estland, och René Soom, solist på Estlands nationalopera. Gruppen Horoskoop spelade med Gerli Padar till dansen. Estlands ambassadör i Sverige Toomas Lukk och det globala Estlands särskilda sändebud från utrikesdepartementet Marin Mõttus höll var sitt välkomsttal. Det muntra festsällskapet satte genast upp farten med allsång och häftig dans på dansgolvet fram till klockan ett på natten. Stort tack till jubileumsfestens arrangör Kaja Jakobsen!
På Estivalens sista dag spelades familjeföreställningen “Tristan och Isolde” på Estniska Huset, regisserad av Sirle Sööt och där eleverna från Estniska Kulturskolan i Stockholm uppträdde. Detta teaterstycke hade premiär förra sommaren på sommarlovskolonins Sommarteater. Sirle Sööt sa själv om föreställningen: “Jag frestades att iscensätta denna kärlekshistoria genom Alessandra Cimatoribus vackra illustrerade barnbok “Tristan och Isolde och kärleksdrycken som förde dem samman”. Det är ett stort nöje att iscensätta en världsklassiker med målet att lära sig det estniska språket”. Vi såg och kände verkligen denna glädje som åskådare i Estniska Huset.
Familjeforum
Estivalen avslutades med Familjeforum, där diskussionsgruppen “Hur man behåller det estniska språket när man bor utomlands?” framförde sina berättelser och erfarenheter med Evi Lepik, lärare i Estniska Språkklubben i Göteborg, tidigare rektor för Estniska Skolan i Göteborg och mångårig modersmålslärare, barnskribenterna Eva Hammer från Köpenhamn och Kaidi Kruus från Lund, 12 år gamla Greta Madeleine Gnannt från Frankrike, som går i skola i två länder, Frankrike och Estland, och talar flytande estniska, tyska, franska och lite engelska, och Gretas mamma Mailis Sütiste-Gnannt, filolog, språklärare, poet, översättare och frilansjournalist. Moderator var Kadri Looring. Följande ämnen diskuterades: hur det är att gå i skolan i två länder samtidigt, mormors deltagande i barnets språkutveckling, estniska i ett trespråkigt hem, modersmål utomlands – barn med särskilda behov. Alla som deltog i diskussionsgruppen medgav att detta att bo utomlands har fått dem att värdera det estniska språket och dess bevarande mer, och att det är nödvändigt att ständigt arbeta med det.
Esternas stora evenemang
Avslutningsvis kan vi bara säga att Estivalen var en stor estnisk tillställning med ett fantastiskt fint och mångsidigt kulturprogram, där det återigen gick att säga att man kan vara stolt och nöjd över att vara est. Alla på Estivalen hade sin egen koppling till Estland – genom make, släkt, rötter eller vänner. Och för alla var Estivalen en återförening med något som är kärt och värdefullt för själen, å ena sidan inriktad på det estniska, å andra sidan på det internationella, eftersom Estivalen samlade deltagare från olika länder. Att mötas ansikte mot ansikte och utbyta erfarenheter med landsmän har ett stort värde när man vill bevara estniskheten.
Allt som återstår är att ge en djup bugning till arrangörerna och sponsorerna, tack vare vilka Estivalen blev verklighet.
Se bildgalleriet:
