Den 5 december förra året besökte forskarna Olev Liivik och Hiljar Tammela från Estniska Minnesinstitutet Sverigeesternas Riksförbunds (REL) arkiv i Estniska Huset i Stockholm och träffade REL:s arkivutskott, representanter för Estlandssvenskarnas Kulturförening (SOV) och andra intresserade. Vi ställde några frågor till det Estniska Minnesinstitutet.
Vad sysslar Estniska Minnesinstitutet med?
Under andra hälften av 1990-talet inrättades en kommission för utredning av brott mot mänskligheten på initiativ av president Lennart Meri. Det fanns ett behov av så kallad tillämpad forskning för att besvara frågor som samhället ställde om relativt nyligen inträffade händelser (andra världskriget, förtryck från främmande makter). Tio år senare, när kommissionens arbete upphörde, togs dess uppdrag över av Estlands Minnesinstitut, som fortsätter att arbeta med att dokumentera främmande makts repressioner och att förklara historien.
Ett av de mest kända projekten hittills har varit minnesplatsen för kommunismens offer på Maarjamäe från 2018, där man har publicerat namnen på de represserade. Minnesplatsen har påverkat väldigt många människor. Uppgifterna förbättras och kompletteras löpande. Det finns nu ett förnyat intresse för dem som lyckades fly från Estland under andra världskriget. Erfarenheterna av att sammanställa en förteckning över kommunismens offer (utveckling av metoder, mycket aktiv respons från människor) har uppmuntrat institutet att genomföra ett liknande arbete med att sammanställa ett register över flyktingar. Man vill veta hur många de var och vart de flydde. Registret kommer att göra det möjligt att söka efter personer efter namn och kan användas av historieforskare och av vanliga människor för att spåra sina släktingar eller bekanta.
Vilken anknytning har ni till Memento?
Vi är olika institutioner, men vi använder också frukterna av deras arbete. Till exempel har vi i stor utsträckning uppdaterat och förbättrat den lista över kommunismens offer som de startade. Vi är dock inte konkurrenter utan kompletterar varandra.
Varifrån kommer uppgifterna i ert flyktingregister?
Estniska flyktingar som anlände till Sverige och Tyskland började själva sammanställa registren. Vi har börjat med två stora register: Estniska Kommitténs register över estniska flyktingar som kom till Sverige (som nu finns i Tartus Litteraturmuseum) och det tyska registret över estniska flyktingar som lämnat landet (som finns i Estniska Arkivet i USA, är helt digitaliserat och även tillgängligt online via Saaga). Arbetet med de båda kartoteken pågår. En preliminär version av registret finns tillgänglig på webbplatsen för Estniska Minnsinstitutet: mnemosyne.ee
Vart ska man skicka information?
Vi välkomnar både rättelser (om det finns sakfel i de uppgifter vi för närvarande känner till) och tillägg (om det saknas information). Förutom de personer som flydde från Estland under kriget och lyckades ta sig till Sverige eller Tyskland och vars öde finns dokumenterat i arkivmaterialet, är vi också intresserade av de personer som omkom under sin flykt eller som av andra skäl inte nådde sin destination. Sänd gärna era kommentarer och tillägg till: refugee@mnemosyne.ee
När ska detta register vara klart?
Planen är att registret ska vara klart till 80-årsdagen av den stora flykten 2024. Det skulle vara fantastiskt om vi vid det datumet kunde få klarhet i hur många personer som lämnade Estland under andra världskriget, för att inte tala om mer detaljerade undersökningar!
