Den 1–3 december träffades chefer och medarbetare för estniska medier verksamma utomlands i Tallinn på inbjudan av utrikesministeriet och Stiftelsen för finansiering av medborgarsinitiativ (KÜSK). Jag hade nöjet att representera den tvåspråkiga tidningen Rahvuslik Kontakt som publiceras i Sverige, och det var ett stort nöje att träffa skaparna av den kanadensiska Eesti Elu, den amerikanska Vaba Eesti Sõna, den tyska Eesti Rada, den ryska Peterburi Teataja, den globala Estonian World, Estonian World Review, Globala Ester och australiensiska Eestlased Austraalias.
Den tre dagar långa utbildningen gav möjlighet att lära sig mer om varandras mediepublikationer och att diskutera hållbarhetsfrågor. För det andra fick vi träffa mediaproffs på utrikesministeriet, Estlands Radio och Television och presidentens kansli. För det tredje fick vi på e-Estlands Presentationscentrum och Internationella Hus en översikt över hur Estland presenteras och vilka stödtjänster som erbjuds utlänningar. För det fjärde kunde vi se hur Kopli-regionen i norra Tallinn och innovationsstaden Ülemiste har utvecklats. Mötet avslutades med ett virtuellt forum i Rakett 69-studion.
Återföreningsglädje
Första utbildningsdagen startade 08.45 med välkomstfika på UD. Det var så skönt att vara tillsammans igen! Senast vi träffades med samma grupp var vid diskussionen om nätverket “Infokanaler och röster utomlands” den 1 juli 2019 på ESTO i Telliskivikvarteret i Tallinn.
På mötet fick vi veta att rötterna till tidningen Peterburi Teataja går tillbaka till 1908, men att tidningen har publicerats i sin nuvarande form sedan 1999. Den tyska tidningen Eesti Rada har kommit ut sedan 1945. 1949 började veckotidningen Vaba Eesti Sõna publiceras i Amerika. Den kanadensiska tidningen Eesti Elu skapades 2002, när veckotidningarna Meie Elu och Vaba Eestlane slogs samman. Svenska papperstidningen Rahvuslik Kontakt från 1957 är bland dessa gamla överlevande. Vid sidan av dem finns i medielandskapet den engelskspråkiga Estonian World, som endast finns i digitalt format, Estonian World Review, som samlar olika källor, och Global Estonian, skapad av Marcus Kolga och donerad till Integrationsstiftelsen för vidareutveckling.
Vid bordet med redaktörerna för de nämnda mediepublikationerna satt också estniska journalister bosatta utomlands som bidrar till olika estniska medier, främjar Estland i lokala medier och bland makthavare eller introducerar Estland för estofiler (estlandsvänner) i det lokala samhället. Den mest exotiska deltagaren var Kristi Barrow, redaktör för webbplatsen för estländare i Australien, som efter tidningen Meie Kodus (Vårt Hem) nedläggning blev webbredaktör trots sina begränsade kunskaper i det estniska språket.
Efter mötet gav Kristjan Kaldur från Institutet för baltiska studier en översikt över resultaten av undersökningen om estniska minoriteter i utlandet och medlemmar av diasporan, som också inkluderade frågor om hur ester utomlands håller sig à jour med livet i Estland. (Se sammanfattningen av studien i RK 2022 nr 241 s. 4.)
Hur kan ester utomlands bidra till estnisk säkerhet?
Kyllike Sillaste-Elling, chef för avdelningen för NATO och transatlantiska relationer vid Estlands utrikesministerium, sammanfattade sedan säkerhetsläget. Kyllike, som föddes, växte upp och gick i skola i Kanada och har varit aktivt engagerad i det estniska samhället sedan barnsben, är en av de många globala ester som har flyttat till Estland. Hon började arbeta på Estlands utrikesministerium 1996 för att hjälpa Estland att gå med i Europeiska unionen.
Ett viktigt budskap togs från mötet med Kyllike – varje estländare kan bidra till Estlands säkerhet genom att utomlands förklara Estlands historiska erfarenheter och geografiska läge. Det är väsentligt och existentiellt för Estlands säkerhet att Ukraina vinner och att Ryssland förlorar detta krig.
Tack vare EU och NATO är Estlands säkerhet bättre än 1991, men 100 % säkerhet finns inte. Vi behöver en större närvaro av allierade. Se var vi är belägna!
Ukraina måste stödjas i allt så mycket som möjligt militärt, politiskt (föra Ukraina närmare EU och NATO) och ekonomiskt (utvecklingssamarbete, återuppbyggnad). I vinter ser vi effekten av energikrisen, hur ryssarna genom kyla och hunger försöker rubba folkets tro på sitt land. Idag vet vi att kriget inte kommer att sluta snart. Stödet till Ukraina måste vara långsiktigt och hållbart. Ryssland måste ta ansvar för sina handlingar och betala för sina krigsförbrytelser. Det är viktigt för oss – det får inte hända igen!
När vi talar om Ryssland måste vi vara tydliga: Ryssland är angriparen. Ryssland är ett land som tillhör FN:s säkerhetsråd, men själv uppenbart bryter mot stadgan. En part har bestämt sig för att attackera ett annat land, och det kan inte bli fråga om att försona dem. Ukrainarna måste tala om när de är redo att sitta ner och förhandla, bara de måste fastställa villkoren för fred. Att avsluta kriget ligger inte i våra händer, men vi kan isolera Ryssland internationellt och påverka landet med sanktioner så att Ryssland inte ekonomiskt kan öka sin krigsbudget. Till dem som hävdar att Ryssland är militärt svagt och inte längre utgör ett hot, måste svaret vara att vi redan tidigare har sett allt och Ryssland inte har ändrat sina strategiska intressen. Ryssland vill ändra säkerhetsarkitekturen i Europa. Så länge Ryssland har sådana mål kan man inte säga att Ryssland är svagt.
Estlands Radio och Television (ERR)
På eftermiddagen den första dagen besökte vi nyhetsredaktionen på Estlands Radio och Television, där vi fick en uppfattning om hur nyhetsprogram produceras i en modern digital TV-studio i ETV:s nyhetsstudio och redaktionsverkstad. Visningen och samtalet om det estniska medielandskapet leddes av ERR:s nyhets- och sportchef Anvar Samost och kommunikationsexperten Ilmar Raag.
Enligt Anvar Samost har betydelsen av seriös journalistik ökat de senaste tio åren. Estniska tittare och lyssnare är mycket krävande. ERR:s uppgift är att hålla journalistikens standard hög. Både radio- och TV-nyheter är mycket efterfrågade. Bevakningen av nyheter på nätet har tredubblats. ERR:s interna arbete är strategiskt organiserat på ett sådant sätt att alla nyhetsplattformar (tv, radio, webb) har en gemensam redaktion. ERR:s nya gratis webbkanal Jupiter (jupiter.err.ee), öppnade 2020, har 102 000 unika tittare varje vecka. Jupiter samlar det bästa innehållet som ERR har att erbjuda. Där kan du hitta shower, serier, filmer, dokumentärer och ljudfiler från konserter och teaterpjäser.
På frågan om ERR är intresserat av samarbete med estniska medier utomlands svarade Anvar Samost att de bara är intresserade av professionella journalister som skapar innehåll. Det finns för närvarande bara tre utrikeskorrespondenter: i Bryssel, Washington och Riga. Eftersom ester utomlands inte är en homogen grupp, är deras konsumtion av innehåll som produceras av ERR också mycket olika. Samost höll med om att ERR har en viktig roll för att bevara det estniska språket för de ester som bor utomlands.
Spridningen av desinformation i Estland
Jag pratade med Ilmar Raag om desinformation i Estland. Enligt honom har få desinformationsinsatser riktats mot Estland. Sputnik och Russia Today fungerade som ett par, men var fram till deras upphörande marginella jämfört med andra medier.
Att stänga av ryska kanaler kommer inte att minska mängden desinformation i deras målgrupp inom en snar framtid, men det kommer att avskräcka och pressa den del av den ryska nazistiska gruppen som anser att våldsamt herravälde är naturligt. Vårt budskap måste vara att vi inte tillåter Estland att rättfärdiga kriget i Ukraina, sa Raag.
Raag förklarade att det finns en utbredd missuppfattning att den ryska folkgruppen i Estland tittar på ryska kanaler hela tiden. Forskningen visade dock att den ryska minoriteten är mer fragmenterad än det estniska samhället. Cirka 30 % är helt integrerade, 40 % har ett oklar lojalitet och identitet, och de tror att Toompea (estniska politiker) är skyldigt till allt. Att vara anti-elit är inte ett problem för en nationell grupp, sa Raag. Ryska kanaler är den huvudsakliga informationskällan för endast 30 procent, medan de anser att alla ljuger och hela tiden. Det diskuterades två inriktningar för den ryskspråkiga kanalen ETV+: en internationell kanal för motpropaganda eller att ge information om det lokala livet. Valet föll på lokala nyheter. Det är så vi stärker gemenskapskänslan, försäkrade Raag.
I Europa har man märkt samarbete mellan ryska inflytelseagenter och högerkonservativa rörelser som en ny riktning. Detta betyder inte att alla rörelser som liknar EKRE har trätt i Kremls tjänst, men taktiskt har de tillfälligt hittat ett gemensamt mål – att ändra på Europeiska Unionens nuvarande politik. Vi känner omedelbart igen när vissa politiker använder Kremls argument hos oss. Pressens uppgift är att få människor att tänka kritiskt.
Raag lyfte fram en intressant nyans. Estland har skyddats av sitt lilla och komplicerade estniska språk. Ingen i Kreml bryr sig om att översätta det. Estland och de baltiska staterna existerar inte för det stora Ryssland a.k.a. Mordor. Vi är bara intressanta för Ryssland inom ramen för NATO.
Fortsättning följer
