Det har varit generationsskifte i \u00e4mnet estniska vid institutionen. Uppsala universitets informat\u00f6r Per Eriksson har intervjuat Geda Paulsen och Eva Velsker som h\u00e4rom \u00e5ret tog \u00f6ver efter Raimo och Virve Raag. Geda Paulsen och Eva Velsker \u00e4r tv\u00e5 nya lektorer vid Uppsala universitet som forskar och undervisar i estniska.<\/p>\n
Geda: <\/strong>Mina forskningsintressen r\u00f6r sig om spr\u00e5kets struktur och semantik samt ordf\u00f6rr\u00e5d; dessa grundl\u00e4ggande spr\u00e5kliga f\u00f6reteelser har jag till\u00e4mpat i lexikografisk och i spr\u00e5kteknologisk forskning, men ocks\u00e5 i flerspr\u00e5kighetsstudier. Jag \u00e4r intresserad av den kontrastiva aspekten i spr\u00e5kvetenskap, i synnerhet fr\u00e5n estniskt perspektiv. Hittills har jag j\u00e4mf\u00f6rt estniska och finska, men kommer kanske i framtiden \u00e4ven j\u00e4mf\u00f6ra estniska och svenska.<\/p>\n Eva: <\/strong>Jag har \u00f6versatt m\u00e5nga danska b\u00f6cker till estniska vilket jag anser vara viktigt. Det \u00e4r inte direkt kopplat till min forskning eller undervisning, men indirekt koppling finns, d\u00e5 det f\u00e5r mig att fundera \u00f6ver spr\u00e5ket i sk\u00f6nlitteratur och forskning som g\u00e5r i den riktningen. Min forskning har handlat om spr\u00e5kliga varieteter; jag har arbetat med estniska dialekter och g\u00f6r det fortfarande (till exempel \u00e4r jag involverad i ett projekt om att sammanst\u00e4lla en ordbok f\u00f6r ett dialektomr\u00e5de). Genom att jobba med \u00f6vers\u00e4ttning f\u00f6rdjupades mitt intresse f\u00f6r olika spr\u00e5kliga varieteter i sk\u00f6nlitteraturen, s\u00e5 det \u00e4r i denna riktning jag har utvecklat min forskning, fr\u00e4mst anv\u00e4ndning av det sydestniska spr\u00e5ket i litteraturen, men ocks\u00e5 andra dialekter, och \u00e4ven andra spr\u00e5k i sk\u00f6nlitteraturen.<\/p>\n Flerspr\u00e5kighet \u00e4r mycket relevant i estnisk kontext p\u00e5 mer \u00e4n ett s\u00e4tt. Just nu ur ett historiskt perspektiv: Vad h\u00e4nder d\u00e4r i slutet av 1800-talet, n\u00e4r esternas sj\u00e4lvmedvetenhet och sj\u00e4lvk\u00e4nnedom v\u00e4xer? Hur syns detta i sk\u00f6nlitteraturen och p\u00e5 vilka s\u00e4tt representeras olika spr\u00e5k och spr\u00e5kliga varieteter i dessa verk? Det kommer nu m\u00e5nga verk som \u00e4r skrivna p\u00e5 icke-standardestniska eller olika varieteter blandas, men nu sker det lite annorlunda \u00e4n f\u00f6r 100\u2013150 \u00e5r sedan; det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sp\u00e4nnande att unders\u00f6ka hur samspelet mellan samh\u00e4llet och sk\u00f6nlitteraturen har utvecklat sig i tiden och hur man f\u00f6rh\u00e5ller sig till olika spr\u00e5k och spr\u00e5kliga varieteter.<\/p>\n Geda: <\/strong>Estniska \u00e4r ett morfologiskt rikt spr\u00e5k och en del b\u00f6jningsformer tenderar att lexikalisera och byta ordklass. T.ex. har vi m\u00e5nga adverb och postpositioner som har utvecklats fr\u00e5n substantiv i n\u00e5gon kasusform, s\u00e5som k\u00f5rv \u2019\u00f6ra\u2019 > k\u00f5rva-l [k\u00f5rv + adessiv kasus] \u2019bredvid\u2019. En hel del av dessa klassbytande ord \u00e4r faktiskt kroppsdelssubstantiv! S\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar sker i spr\u00e5ket hela tiden och vi f\u00e5r nya adverb\/postpositioner s\u00e5som saba \u2019svans\u2019 > sabas (saba + inessiv kasus)\u2019efter, bakp\u00e5\u2019, till exempel: \u201dRattur s\u00f5idab auto sabas \u2013 En cyklist k\u00f6r efter bilen\u201d.<\/p>\n Det praktiska syftet med det s\u00e5 kallade ordklassprojektet \u00e4r att med statistisk kartl\u00e4ggning hj\u00e4lpa lexikografer i bed\u00f6mningsprocessen n\u00e4r de skall avg\u00f6ra om ett ord eller ordform har utvecklat sig till en ny ordklassbeh\u00f6righet.<\/p>\n Ett nyare tema f\u00f6r mig \u00e4r patos i strategiska texter, vilket inneb\u00e4r att jag intresserar mig f\u00f6r struktur och funktioner i politisk-strategiska texter s\u00e5som regeringsprogram. I samarbete med en professor i finska vid \u00c5bo Akademi, Urpo Nikanne, j\u00e4mf\u00f6r vi spr\u00e5ket i Estlands och Finlands regeringsprogram och unders\u00f6ker hur man i dessa v\u00e4djar till l\u00e4sarens emotioner i st\u00e4llet f\u00f6r att tala om en situation som beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rdas.<\/p>\n Eva:<\/strong> P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r de f\u00f6rebilder. De har ju enormt bred kunskap, mycket stort urval av forskningsteman, s\u00e5 man kan s\u00e4ga att forskningsomr\u00e5dena delvis \u00f6verlappar varandra (man kan inte v\u00e4nta annat n\u00e4r f\u00f6retr\u00e4dare har forskat i spr\u00e5khistoria, spr\u00e5kplanering, kulturhistoria, kulturkontakter …). Jag hoppas vi ocks\u00e5 kan bidra med n\u00e5got nytt eller kanske ocks\u00e5 uppt\u00e4cka n\u00e5got nytt f\u00f6r oss att forska om.<\/p>\n Geda:<\/strong> Jag tycker att v\u00e5r forskning har bra potential att komplettera det enorma arbete som Virve Raag och Raimo Raag har gjort f\u00f6r estniska h\u00e4r vid Uppsala universitet. Det kan r\u00e4knas som ett kulturarv, eftersom de har bidragit med k\u00e4nnedom om en v\u00e4ldigt bred palett av forskningsteman som anknyter estniska och Estland med just Uppsala och Sverige. F\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra, s\u00e5 har de ju forskat i hur man h\u00e5ller kvar sitt spr\u00e5k och sin identitet i exil, i spr\u00e5khistoria, spr\u00e5kkontakter, estniskans sl\u00e4ktspr\u00e5k, f\u00f6r\u00e4ndringar i spr\u00e5ket, spr\u00e5kplanering. S\u00e5 det \u00e4r stora skor att fylla, men samtidigt \u00e4r det teman som vi kan bygga vidare p\u00e5 och kanske bidra med n\u00e5gra nya aspekter inneh\u00e5llsligt och\/eller teoretiskt-metodologiskt.<\/p>\n Eva:<\/strong> Jag tycker det har funkat j\u00e4ttebra! F\u00f6r oss \u00e5tminstone, d\u00e5 vi har f\u00e5tt mycket hj\u00e4lp och goda r\u00e5d. Det \u00e4r ett otroligt arbete som de har gjort med att bygga upp distanskurserna, som de sn\u00e4llt har till\u00e5tit oss att anv\u00e4nda, vilket har gjort allting mycket l\u00e4ttare. Hoppas att \u00e4ven Raimo Raag och Virve Raag \u00e4r n\u00f6jda med oss!<\/p>\n Geda:<\/strong> \u00d6verg\u00e5ngen skedde mitt i pandemin och var annorlunda \u00e4n vad vi alla hade f\u00f6rest\u00e4llt oss. V\u00e5ra jobbf\u00f6rel\u00e4sningar och intervjuer \u00e4gde rum genom videom\u00f6ten och jag l\u00e4rde k\u00e4nna Virve p\u00e5 det s\u00e4ttet. Men allt gick bra och vi har mycket bra kontakt. Sj\u00e4lv l\u00e4r jag mig allt om vad Virve Raag och Raimo Raag har skapat och hittar nya aspekter hela tiden p\u00e5 deras arbete. N\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 undervisningen s\u00e5 har de utvecklat ett otroligt v\u00e4lfungerande e-kurssystem som vi har \u00e4rvt och kan bygga vidare p\u00e5. Det \u00e4r mycket sp\u00e4nnande!<\/p>\n Eva: <\/strong>Jag tycker att spr\u00e5kforskning alltid \u00e4r intressant, oberoende om det \u00e4r i estniska, finska, danska eller n\u00e5got annat spr\u00e5k. Spr\u00e5kundervisning \u00e4r roligt, att se hur studenterna s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjar prata, v\u00e5gar att prata mer, det \u00e4r alltid mycket givande. Spr\u00e5ket ger tillg\u00e5ng till s\u00e5 mycket mer.<\/p>\n Varf\u00f6r en student skulle v\u00e4lja att studera estniska? Det \u00e4r n\u00e5gra som har sagt att det \u00e4r intressant att studera ett spr\u00e5k som \u00e4r annorlunda.<\/p>\n Vi undervisar ju inte bara i spr\u00e5ket utan \u00e4ven om kulturen, och h\u00e4r finns ju mycket bra sk\u00e4l att studera estniska: Estland har ju m\u00e5nga historiska band till Sverige, s\u00e5 om man \u00e4r intresserad av historia, s\u00e5 kan det vara nyttig att veta n\u00e5got om Estland och kunna en del estniska. Och det finns m\u00e5nga band \u00e4ven i nutid mellan Sverige och Estland och det ger genom det estniska spr\u00e5ket tillg\u00e5ng till fler olika typer av k\u00e4llor.<\/p>\n Geda: <\/strong>Att l\u00e4ra ett spr\u00e5k betyder att man f\u00e5r tillg\u00e5ng till en hel v\u00e4rld. Estniska \u00e4r ett sp\u00e4nnande spr\u00e5k inom finskugriska spr\u00e5kfamiljen \u2013 det har f\u00f6rvarat sitt arv via arvord och struktur, men den turbulenta historien har via spr\u00e5kkontakter och olika statliga och -samh\u00e4lleliga former satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 spr\u00e5ket. F\u00f6r att studera estniska kan man ha v\u00e4ldigt olika motiv \u2013 att l\u00e4ra k\u00e4nna ett land och kultur, att skapa kontakter eller att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 sina n\u00e4rmaste, att l\u00e4ra sig ett spr\u00e5k som \u00e4r s\u00e5 annorlunda \u00e4n svenska och som samtidigt bjuder p\u00e5 \u00f6verraskande likheter. Vi \u00e4r s\u00e5 fj\u00e4rran och samtidigt s\u00e5 n\u00e4ra!<\/p>\n Fr\u00e5n ett svenskt perspektiv kan den gemensamma historien p\u00e5 1500\u20131600-talet ge m\u00e5nga intressanta samband. Dagens utveckling i Europa g\u00f6r ocks\u00e5 Estland och v\u00e5ra erfarenheter mera relevanta, och jag skulle v\u00e5ga s\u00e4ga att till exempel estnisk litteratur kan bjuda p\u00e5 nya synvinklar som hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden och oss sj\u00e4lv lite b\u00e4ttre. Flera studenter har sagt efter v\u00e5ra Estlandskunskapskurser (d\u00e4r de \u00e4r tvungna att l\u00e4sa sk\u00f6nlitteratur) att romanerna har utvidgat deras universum p\u00e5 de mest ov\u00e4ntade s\u00e4tt.<\/p>\n Eva: <\/strong>Det finns studenter som har r\u00f6tter i Estland och som d\u00e4rf\u00f6r vill l\u00e4ra sig det estniska spr\u00e5ket. Det kan ofta ses redan utifr\u00e5n namnet, men flertalet har inte l\u00e4st spr\u00e5ket hemma, s\u00e5 de m\u00e5ste l\u00e4ra spr\u00e5ket fr\u00e5n grunden. Ett f\u00e5tal har redan goda kunskaper.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r det de som har annorlunda kopplingar, gifta med estl\u00e4ndare eller som har arbetsm\u00e4ssiga relationer och vill l\u00e4ra sig estniska av praktiska anledningar.<\/p>\n Och s\u00e5 finns det \u201dromantiker\u201d \u2013 som bara gillar det estniska spr\u00e5ket. F\u00f6r att det \u00e4r vackert, \u00e4r spr\u00e5k\u00e4lskare eller som har h\u00f6rt estnisk musik till exempel.<\/p>\n Men de alla \u00e4r bra startpunkter och jag tycker att det fr\u00e5n alla grupper kan komma framtida forskare och experter.<\/p>\n Geda:<\/strong> Det g\u00e5r inte att beskriva dem som v\u00e4ljer att studera estniska med ett eller tv\u00e5 ord, d\u00e5 v\u00e5ra studenter har s\u00e5 pass olika bakgrunder. Att studera p\u00e5 distans g\u00f6r det m\u00f6jligt att studera estniska \u00f6ver hela Sverige. Studenterna har kommit till oss fr\u00e5n \u00f6ver hela Skandinavien och till och med fr\u00e5n Tyskland. Uppsala \u00e4r ju det enda universitetet i Norden som ger m\u00f6jlighet att studera estniska. Vi har studenter med v\u00e4ldigt olika bakgrunder och det \u00e4r en utmaning som vi f\u00f6rs\u00f6ker att l\u00f6sa genom att vara s\u00e5 flexibla som vi kan.<\/p>\n Intervjun har tidigare publicerats 24\/10 2022 p\u00e5 Uppsala universitets hemsida. Vi publicerar intervjun med kompletteringar fr\u00e5n Geda Paulsen och Eva Velsker.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det har varit generationsskifte i \u00e4mnet estniska vid institutionen. Uppsala universitets informat\u00f6r Per Eriksson har intervjuat Geda Paulsen och Eva Velsker som h\u00e4rom \u00e5ret tog \u00f6ver efter Raimo och Virve Raag. Geda Paulsen och Eva Velsker \u00e4r tv\u00e5 nya lektorer vid Uppsala universitet som forskar och undervisar i estniska. Hur skulle ni sammanfatta era viktigaste […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":577,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[51,29],"tags":[],"class_list":["post-789","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1-2023-sv","category-sprak"],"yoast_head":"\nHur bed\u00f6mer ni er forskning med era f\u00f6retr\u00e4dare i estniska vid Uppsala universitet?<\/h4>\n
Hur har \u00f6verg\u00e5ngen \/ generationsskiftet fungerat, tycker ni?<\/h4>\n
Vad \u00e4r det som g\u00f6r det intressant att forska och undervisa i estniska? Varf\u00f6r ska en student v\u00e4lja att studera estniska?<\/h4>\n
Kan ni beskriva de personer som v\u00e4ljer att studera estniska?<\/h4>\n