{"id":2146,"date":"2025-03-09T17:50:33","date_gmt":"2025-03-09T15:50:33","guid":{"rendered":"https:\/\/rahvuslikkontakt.se\/?p=2146"},"modified":"2025-03-10T15:23:20","modified_gmt":"2025-03-10T13:23:20","slug":"flyttkarusellen-och-ekonomiska-bekymmer-rektorernas-vardag-anda-till-1973","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/rahvuslikkontakt.se\/sv\/flyttkarusellen-och-ekonomiska-bekymmer-rektorernas-vardag-anda-till-1973\/","title":{"rendered":"Flyttkarusellen och ekonomiska bekymmer \u2013 rektorernas vardag \u00e4nda till 1973"},"content":{"rendered":"

L\u00e4s\u00e5ret 1946\/47 flyttade Estniska Folkskolan in i lokaler i Katarina S\u00f6dra folkskola, Sofiagatan 4. Knappt hade man hunnit v\u00e4nja sig vid de nya lokalerna f\u00f6rr\u00e4n det den 12 november 1946 blev n\u00f6dv\u00e4ndigt att flytta igen eftersom stadsf\u00f6rvaltningen beh\u00f6vde klassrummen som tillf\u00e4lliga bost\u00e4der f\u00f6r byggnadsarbetare.<\/h3>\n

Stockholms skolf\u00f6rvaltning tillhandah\u00f6ll nu nya lokaler i Eriksdalsskolan, Ringv\u00e4gen 56. Estniska Folkskolan var tvungen att flytta mitt i en period d\u00e5 skolarbetet var som intensivast. Men f\u00f6rflyttningen till den nya platsen medf\u00f6rde gl\u00e4dje och gav f\u00f6rnyad arbetsenergi eftersom skolan l\u00e5g i Stockholms och hela Sveriges vid den tiden modernaste skolhus. D\u00e4r kunde vi vara kvar till den 8 juni 1949. D\u00e5 beh\u00f6vde Eriksdalsskolan sj\u00e4lv dessa lokaler. Fr\u00e5n l\u00e4s\u00e5ret 1949\/50 verkade Estniska Folkskolan i lokaler i Nya Elementarskolan, Sl\u00f6jdgatan 4.<\/p>\n

F\u00f6r att s\u00e4kra skolans ekonomi v\u00e4nde sig Estniska Kommitt\u00e9ns Skolutskott 1949 till kungen och bad om bidrag med 15 000 kronor f\u00f6r undervisning i det svenska spr\u00e5ket. I mars 1950 meddelades att ans\u00f6kan till kungen hade avslagits av Skol\u00f6verstyrelsen och att Skol\u00f6verstyrelsen \u00f6verv\u00e4ger att stegvis st\u00e4nga Stockholms Estniska Folkskola. Fr o m l\u00e4s\u00e5ret 1950\/51 skulle tv\u00e5 klasser per \u00e5r st\u00e4ngas. Som sk\u00e4l angavs bristen p\u00e5 skollokaler i Stockholm.<\/p>\n

I skolf\u00f6rvaltningen hamnade vi hos samma inspekt\u00f6r som hade genomf\u00f6rt st\u00e4ngningen av G\u00f6teborgs Estniska Folkskola. Inspekt\u00f6ren ville inte lyssna p\u00e5 v\u00e5ra f\u00f6rklaringar \u2013 st\u00e4ngningsbeslutet var fattat. Vad har man annars fattade beslut till? I den till synes hoppl\u00f6sa situationen lyssnade direkt\u00f6r Ekman p\u00e5 oss och hj\u00e4lpte ekonomidirekt\u00f6ren G\u00f6ransson att l\u00f6sa klassrumsfr\u00e5gan.<\/p>\n

Den nya stadsplanen i Stockholm medf\u00f6rde att Nya Elementarskolan skulle rivas och fr\u00e5n den 24 augusti 1953 fortsatte skolan sin verksamhet i Jakobs skolas lokaler, Brunnsgatan 11. Den stegvisa st\u00e4ngningen av skolan blev inte genomf\u00f6rd. Skolan vann Stockholms skolf\u00f6rvaltnings och Skol\u00f6verstyrelsens erk\u00e4nnande.<\/p>\n

N\u00e4r nu niv\u00e5n p\u00e5 skolans undervisning hade vunnit officiellt erk\u00e4nnande var det dags f\u00f6r n\u00e4sta uppgift, n\u00e4mligen att s\u00e4kerst\u00e4lla skolans ekonomi och l\u00e4rarnas l\u00f6ner. Estniska Kommitt\u00e9ns st\u00f6d till skolan minskade p g a bristande ekonomiska medel.<\/p>\n

Att f\u00f6r\u00e4ldrarna och V\u00e4nf\u00f6reningen p\u00e5 egen hand och under en l\u00e4ngre tid skulle ha kunnat b\u00e4ra kostnaderna f\u00f6r l\u00e4rarl\u00f6ner och andra utgifter var inte att t\u00e4nka p\u00e5. Det hade blivit alltf\u00f6r tungt.<\/p>\n

1952 ans\u00f6kte Estniska Kommitt\u00e9n och Estniska Nationalr\u00e5det om st\u00f6d fr\u00e5n Utbildningsdepartementet till Stockholms Estniska Folkskola, estniska kompletteringsskolor, Estniska Vetenskapliga Institutet och f\u00f6r ut\u00f6vande av estnisk kultur generellt.<\/p>\n

H\u00f6sten 1953 anh\u00f6ll Estniska Kommitt\u00e9ns Skolutskott och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r Stockholms Estniska Folkskola om f\u00f6retr\u00e4de hos utbildningsminister Ivar Persson f\u00f6r att f\u00e5 m\u00f6jlighet att direkt f\u00f6r den h\u00f6gste ledaren f\u00f6r landets utbildningsv\u00e4sende klarg\u00f6ra den egna skolans situation. Med vid bes\u00f6ket hos utbildningsministern var Estniska Kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande prof Harald Perlitz, skolutskottets chef Heinrich Mark, ordf\u00f6rande f\u00f6r Estniska Folkskolans V\u00e4nf\u00f6rening Juhan Marand, ordf\u00f6rande f\u00f6r skolans styrelse Edmund Pratka, f\u00f6r\u00e4ldern William Muld och rektor Udo Juuno. Vid slutet av bes\u00f6ket bj\u00f6d man in ministern p\u00e5 bes\u00f6k till Estniska Folkskolan. Minister Persson tog emot inbjudan med intresse.<\/p>\n

Den 27 oktober 1953 kunde bes\u00f6ket genomf\u00f6ras. Minister Persson anl\u00e4nde till skolan vid skoldagens b\u00f6rjan tillsammans med byr\u00e5chef Birger \u00d6hman och meddelade att han bara kunde stanna en kort stund. Bes\u00f6ket inleddes i de l\u00e4gsta klasserna och under loppet av tv\u00e5 lektioner hade man g\u00e5tt igenom alla klasser och haft m\u00f6jlighet att f\u00f6lja l\u00e4rarens och elevernas arbete. Under tiden hade f\u00f6r\u00e4ldrar dukat upp ett kaffebord med vit duk, ljus och blommor. F\u00f6r ministern var detta en angen\u00e4m \u00f6verraskning och han satte sig villigt vid kaffebordet f\u00f6r att diskutera sina intryck fr\u00e5n bes\u00f6ket. Vid avskedet sa minister Persson att han hade f\u00e5tt ett mycket gott intryck av undervisningen och att han nu vet p\u00e5 vems v\u00e4gnar han talar f\u00f6r vid regeringssammantr\u00e4det. Den korta visiten varade \u00f6ver tre timmar och visade sig b\u00e4ra god frukt.<\/p>\n

\"\"
Utbildningsminister Ivar Persson med byr\u00e5chef Birger \u00d6hman p\u00e5 bes\u00f6k i Estlands Folkskola den 27.10.1953. Foto: Estniska Skolans arkiv<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 fick Stockholms Estniska Folkskola ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt erk\u00e4nnande fr\u00e5n Sveriges Riksdag. Trots den negativa h\u00e5llningen i Skol\u00f6verstyrelsen besl\u00f6t Riksdagen den 5 maj 1954 att tilldela Stockholms Estniska Folkskola 60 000 kronor till l\u00e4rarl\u00f6ner, till att b\u00f6rja med f\u00f6r l\u00e4s\u00e5ret 1954\/55.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket att bygga ut Stockholms Estniska Folkskola till att omfatta h\u00f6gstadium och klass 7 gjordes 1963 i samband med en promemoria till utbildningsminister R Edenman i vilken man f\u00f6rklarade behovet i detalj. Utbildningsministerns svar var negativt med h\u00e4nvisning till att elevantalet var f\u00f6r l\u00e5gt. Samtidigt var elevantalet i klass 1 s\u00e5 pass stort att man delade upp barnen i parallellklasser s\u00e5v\u00e4l 1963 som 1964. P\u00e5 initiativ av f\u00f6r\u00e4ldrarna fann man tillsammans med Stockholms Skolf\u00f6rvaltning en l\u00f6sning som innebar att avg\u00e5ngseleverna i klass 6 kunde forts\u00e4tta tillsammans som en enhet i klass 7 i Katarina Real.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndringar i skoldistrikten i centrala staden gjorde sig \u00e5ter p\u00e5minda 1971. I Jakobs skola minskade elevantalet i samband med att man rev bostadshus i centrala Stockholm. Ist\u00e4llet byggdes hus f\u00f6r aff\u00e4rer och kontor. Man besl\u00f6t att avveckla Jakobs skola. F\u00f6r\u00e4ldrarna mobiliserade d\u00e5 all sin kraft f\u00f6r att Jakobs skola skulle f\u00e5 vara kvar. Stockholms skolf\u00f6rvaltning gav med sig och besl\u00f6t att beh\u00e5lla skolan. S\u00e5 kunde \u00e4ven estniska folkskolan stanna i Jakobs skola.<\/p>\n

I samband med s\u00f6kandet efter nya skollokaler fick man \u00e5terigen uppleva tr\u00e5kigheter och f\u00f6rbittring. En yngre tj\u00e4nsteman vid Skolf\u00f6rvaltningens ekonomiavdelning undrade f\u00f6rv\u00e5nat varf\u00f6r vi fortfarande beh\u00f6vde en estnisk skola d\u00e5 vi redan hade bott i Sverige i mer \u00e4n 25 \u00e5r. D\u00e4refter erbj\u00f6d man lokaler i skolor i f\u00f6rst\u00e4der s\u00f6der om stan, \u00e4ven Kristinebergs skola kom p\u00e5 tal. Skolans styrelseordf\u00f6rande Erik Saare och skolf\u00f6rvaltningens revisor Endel Krepp h\u00f6ll dock fast vid att skolan m\u00e5ste ligga i centrum f\u00f6r att vara l\u00e4tt\u00e5tkomlig f\u00f6r elever fr\u00e5n alla h\u00e5ll. Estniska Folkskolan erh\u00f6ll slutligen nya skollokaler bredvid Storkyrkoskolan i Gamla stan i Stockholm med egen ing\u00e5ng p\u00e5 Svartmangatan 20-22 i kvarteret Juno. Tidigare hade Kraftska privatskolan legat h\u00e4r men den lades nu ner efter 163 \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Rektor Udo Juuno och \u00e4rkebiskop Konrad Veem. Foto: H. Perten<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 skolan f\u00f6r 20 \u00e5r sedan flyttade in i Jakobs skola rymdes alla saker i handbagaget medan det f\u00f6r transport den h\u00e4r g\u00e5ngen beh\u00f6vdes sju lastbilar. Skolarbetet i de nya lokalerna b\u00f6rjade klockan 10 den 21 augusti 1973. Den dagen var av historisk betydelse f\u00f6r Stockholms Estniska Folkskola och innebar en v\u00e4ndpunkt och utveckling mot b\u00e4ttre tider. Skolans l\u00e4ge i Storstockholm var centralt och l\u00e4tt\u00e5tkomligt eftersom Gamla stans T-banestation \u00e4r en knutpunkt f\u00f6r flera tunnelbanelinjer.<\/p>\n

Vid skolstarten h\u00f6lls den h\u00f6gtidliga sammankomsten i den historiska aulan med sitt v\u00e4lvda tak d\u00e4r Svartbr\u00f6draklostret varit inrymt under medeltiden. Esterna h\u00e4lsades v\u00e4lkomna ocks\u00e5 av Storkyrkoskolans rektor Knut Lagerstedt. \u00c4rkebiskop Konrad Veem h\u00f6ll tal och l\u00e4ste en b\u00f6n och betonade betydelsen av att bevara skolan och modersm\u00e5let. Han \u00f6nskade lycka till och bad om v\u00e4lsignelse f\u00f6r skolan p\u00e5 den nya adressen. Sammankomsten avslutades med Estlands nationals\u00e5ng Mitt fosterland, min lycka och gl\u00e4dje.<\/p>\n

Se bildgalleriet!<\/strong><\/p>\n\r\n