![\"\"](\"https:\/\/rahvuslikkontakt.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/Bror-Jonzon-scaled.webp\")
D\u00e4refter skyndade jag till skolf\u00f6rvaltningen f\u00f6r ett m\u00f6te med inspekt\u00f6r dr Bror Jonzon. Vid v\u00e5rt samtal framkom att dr Jonzon f\u00f6re kriget hade bes\u00f6kt det svenska gymnasiet i Haapsalu och hade positiva minnen av g\u00e4stfriheten som visats honom av skolans rektor Anton \u00dcksti med familj. Dr Jonzon var medveten om att det i Estland fanns m\u00e5nga folkskolor d\u00e4r undervisningsspr\u00e5ket var svenska. Han n\u00e4mnde ocks\u00e5 f\u00f6r sina kollegor inspekt\u00f6rerna St\u00e5lfeldt och Steenberg hur v\u00e4l man hade behandlat den svenska minoriteten i Estland. Till min stora gl\u00e4dje visade det sig att stadens skolf\u00f6rvaltning f\u00f6rutom lokalerna ocks\u00e5 hade m\u00f6jlighet att tillf\u00f6rs\u00e4kra de estniska eleverna samma f\u00f6rdelar som svenska elever (gratis l\u00e4rob\u00f6cker, studiematerial, skolmat, sp\u00e5rvagnsbiljetter, skolh\u00e4lsov\u00e5rd mm).<\/p>\n
Samma kv\u00e4ll mellan klockan fyra och \u00e5tta p\u00e5gick inskrivningen av elever i Estniska Kommitt\u00e9n. Jag tr\u00e4ffade Olev Olesk som hade blivit utsedd till l\u00e4rare. Han hade varit min elev vid Tartu Pedagogikums Gymnasieskola. N\u00e4r klockan hade passerat \u00e5tta och inga fler f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00f6k upp tog jag min koffert \u2013 allt jag \u00e4gde och hade fanns i denna enda koffert f\u00f6rutom kl\u00e4derna jag hade p\u00e5 mig \u2013 och gav mig iv\u00e4g till min tillf\u00e4lliga inkvartering.<\/p>\n
19 mars var datumet den dagen d\u00e5 skolan startade<\/h4>\n
F\u00f6rsta dagen kom 33 elever som delades upp p\u00e5 \u00e5rskurserna 1-7. Efter min inledande h\u00e4lsning st\u00e4llde f\u00f6r\u00e4ldrarna en hel rad med fr\u00e5gor. Alla hade de hamnat i en storstad i en f\u00f6r dem mycket ovan milj\u00f6. Matteusskolan l\u00e5g i norra delen av Stockholm, n\u00e4stan vid stadens gr\u00e4ns. St\u00f6rre delen av v\u00e5rt folk bodde emellertid i de v\u00e4stra och s\u00f6dra stadsdelarna d\u00e4r det fanns mer bost\u00e4der tillg\u00e4ngliga. Sp\u00e5rvagns- och bussf\u00f6rbindelserna i Stockholm vid den tiden var kr\u00e5ngliga. F\u00f6r att komma till skolan var eleverna tvungna att byta f\u00e4rdmedel 2-3 g\u00e5nger. F\u00f6r\u00e4ldrarna var mycket oroliga f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l transporterna som f\u00f6r barnens m\u00f6jligheter att forts\u00e4tta skolg\u00e5ngen i svenska skolor efter avslutad folkskola.<\/p>\n
Vi satte ig\u00e5ng med undervisningen. Olev Olesk tog svenskan, gymnastiken och sl\u00f6jden. Efter en vecka kom ytterligare en l\u00e4rare, fr\u00f6ken Juta Baugus. N\u00e4stan varje dag tillkom flera elever. Vi tog emot alla med gl\u00e4dje.<\/p>\n
Efter n\u00e5gra dagar fick jag order om att infinna mig hos dr Haage p\u00e5 Utl\u00e4nningskommissionen. Dr Haage tog emot mig mycket uppr\u00f6rd. Jag hade tagit emot tv\u00e5 elever som redan hade g\u00e5tt i svensk skola! Han kr\u00e4vde kategoriskt att dessa skulle skickas tillbaka till den svenska skolan. Jag v\u00e4grade att g\u00f6ra det och f\u00f6rklarade att b\u00e5da visserligen hade g\u00e5tt en kortare tid i svensk skola eftersom den estniska skolan \u00e4nnu inte fanns, men de kunde inte tillgodog\u00f6ra sig den svenska skolan eftersom deras kunskaper i svenska spr\u00e5ket var bristf\u00e4lliga. Dr Haage lyssnade inte p\u00e5 mina argument och kr\u00e4vde i \u00e4nnu kraftfullare ton att pojkarna skulle skickas tillbaka till den svenska skolan. Jag h\u00f6ll fast vid min st\u00e5ndpunkt och tillade att i s\u00e5 fall f\u00e5r detta ombes\u00f6rjas av Utl\u00e4nningskommissionen om de har r\u00e4tt till det. Men Utl\u00e4nningskommissionen hade inte den r\u00e4tten och pojkarna Ivar Aulik och Kaljo N\u00f5u kunde lugnt forts\u00e4tta att g\u00e5 i den estniska skolan.<\/p>\n
En morgon fick jag ett brev fr\u00e5n Utl\u00e4nningskommissionen d\u00e4r man meddelade att sju nya elever skulle komma till skolan redan n\u00e4sta morgon. Alla barnen hade lettiska namn. Jag skyndade mig till Utl\u00e4nningskommissionen f\u00f6r att r\u00e4tta till misstaget. Jag f\u00f6rklarade f\u00f6r tj\u00e4nstemannen att jag leder en e s t n i s k skola. Tj\u00e4nstemannen svarade irriterat: men ni \u00e4r ju b a l t e r allihop. Det visade sig att man i Kommissionen var av uppfattningen att de estniska och lettiska spr\u00e5ken liknar varandra p\u00e5 samma s\u00e4tt som de skandinaviska spr\u00e5ken. De estniska och lettiska flyktingl\u00e4gren stod upptagna i Kommissionens f\u00f6rteckningar \u00f6ver baltiska l\u00e4ger. Det hela slutade med att de lettiska barnen inte b\u00f6rjade i den estniska skolan.<\/p>\n
Redan fr\u00e5n f\u00f6rsta dagen var det uppenbart att elevernas iver att f\u00e5 studera var mycket stor. Bara en del av dem hade en kortare tid g\u00e5tt i l\u00e4gerskola medan de andra inte hade varit med om en enda lektion under hela vintern, men alla sm\u00e4lte ganska snabbt ihop till en skolgemenskap med mycket stark sammanh\u00e5llning. V\u00e5ra elevers uppf\u00f6rande och s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig mot andra var f\u00f6red\u00f6mliga. Matteusskolan var en stor skola d\u00e4r det fanns gott om aggressiva elever. Jag minns inte n\u00e5got enda tillf\u00e4lle av slagsm\u00e5l mellan estniska och svenska pojkar p\u00e5 skolg\u00e5rden. Samexistensen mellan estniska och svenska skolan pr\u00e4glades av stor v\u00e4nskaplighet och de svenska l\u00e4rarna med \u00f6verl\u00e4rare Hugo Lindell i spetsen visade oss v\u00e4rme och hj\u00e4lpsamhet p\u00e5 alla s\u00e4tt. Han bes\u00f6kte ocks\u00e5 v\u00e5ra lektioner och var mycket f\u00f6rtjust \u00f6ver fliten i skolarbetet. Vi fick ocks\u00e5 ber\u00f6m av skoltandl\u00e4karen som kontrollerade v\u00e5ra elevers t\u00e4nder. S\u00e5 hela och starka t\u00e4nder, med tv\u00e5-tre undantag, hade hon inte sett i barnens munnar p\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n
Nya elever anl\u00e4nde n\u00e4stan varje dag. \u00c5 andra sidan fanns det ocks\u00e5 barn som l\u00e4mnade skolan i samband med flytt till andra orter. N\u00e4r flyktingl\u00e4gren uppl\u00f6stes kom m\u00e5nga till Stockholm i f\u00f6rsta v\u00e4ndan \u2013 det var ganska l\u00e4tt att f\u00e5 l\u00e4genhet h\u00e4r p\u00e5 den tiden, s\u00e4rskilt sedan de norska och danska flyktingarna hade \u00e5kt tillbaka till sina l\u00e4nder, men det var sv\u00e5rare att hitta l\u00e4mpliga arbeten.<\/p>\n
I Estniska Kommitt\u00e9ns Skolutskott best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att uppvakta Utbildningsdepartementet och Skol\u00f6verstyrelsen med en anh\u00e5llan om att Estniska Folkskolan och andra estniska skolor f\u00e5r forts\u00e4tta sin verksamhet inom det allm\u00e4nna skolsystemets ramar. Den 24 april 1945 tr\u00e4ffade jag och Estniska Kommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande Rudolf Penno utbildningsminister professor Georg Andr\u00e9n. V\u00e5r skriftliga anh\u00e5llan finns \u00e5tergiven i samlingsverket \u201dDet ih\u00e4rdiga folket\u201d (1952). Minister Andr\u00e9n var visserligen mycket v\u00e4nlig och talf\u00f6r och visade ett livligt intresse f\u00f6r flyktingarnas v\u00e4l och ve, men betr\u00e4ffande v\u00e5r anh\u00e5llan var han mycket \u00e5terh\u00e5llsam. Han lovade att inh\u00e4mta underst\u00e4llda myndigheters och Utl\u00e4nningskommissionens synpunkter och sedan sj\u00e4lv ta st\u00e4llning. Samma dag tog vi med en kopia p\u00e5 anh\u00e5llan till generaldirekt\u00f6r O S Holmdahl vid Skol\u00f6verstyrelsen. Han l\u00e4ste genast igenom anh\u00e5llan men f\u00f6rh\u00f6ll sig mycket kallsinnig och ville inte alls diskutera den. Vi anade att Skol\u00f6verstyrelsens m\u00e4rkbara kallsinnighet och fullst\u00e4ndiga likgiltighet inte b\u00e5dade gott.<\/p>\n Ett intresse f\u00f6r eleverna vid Estniska Folkskolan i Stockholm b\u00f6rjade visa sig fr\u00e5n flera h\u00e5ll. En dag vid skoldagens slut s\u00f6kte en herre upp mig. \u201dJag heter Idla.\u201d N\u00e4r jag h\u00f6rde namnet visste jag naturligtvis genast vem jag hade att g\u00f6ra med. Redan i januari hade flickgymnastikgrupper p\u00e5b\u00f6rjat verksamhet under Ernst Idlas ledning. Nu var han intresserad ocks\u00e5 av estniska skolans flickor till sina gymnastikgrupper. Varf\u00f6r inte! N\u00e4r jag dagen d\u00e4rp\u00e5 ber\u00e4ttade om detta f\u00f6r v\u00e5ra flickor var n\u00e4stan alla intresserade. Strax d\u00e4refter s\u00f6ktes jag upp av fru Hella M\u00e4\u00e4r och fru Virge Hint som bj\u00f6d in Estniska Folkskolans flickor fr\u00e5n klass 1 och upp\u00e5t till den estniska flickscoutr\u00f6relsen i Sverige och den i Stockholm startade Tuulemaa-k\u00e5ren. Pojkarna hade redan anslutit sig till scouterna. Bra att nu flickorna kunde g\u00e5 med i flickscouterna. S\u00e5 inleddes rekrytering av elever i Stockholms Estniska Folkskola till den organiserade estniska ungdomsr\u00f6relsen.<\/p>\n F\u00f6r de svenska elevernas vidkommande b\u00f6rjade det efterl\u00e4ngtade sommarlovet n\u00e4rma sig men de estniska eleverna var tvungna att g\u00e5 i skolan hela sommaren f\u00f6r att hinna med kurserna f\u00f6r hela skol\u00e5ret \u00e5tminstone n\u00e5gorlunda. Vi kunde dock inte vara kvar i Matteusskolan under sommarlovet. Den 9 juni fick vi flytta till Klara skola p\u00e5 h\u00f6rnet av Vattugatan och Klara V\u00e4stra Kyrkogatan i n\u00e4rheten av centralstationen.<\/p>\n F\u00f6r att ocks\u00e5 v\u00e5ra elever skulle f\u00e5 njuta \u00e5tminstone n\u00e5got av den vackra sommaren \u00e5kte vi ut till sj\u00f6n Flaten en dag i veckan, d\u00e4r barnen kunde bada, gymnastisera, leka och springa i naturen. Det blev en v\u00e4lbeh\u00f6vlig omv\u00e4xling f\u00f6r alla, \u00e4ven l\u00e4rarna. En dag i veckan var \u00e4nd\u00e5 inte tillr\u00e4ckligt \u2013 skolan arbetade ju vid den tiden sex dagar i veckan \u2013 och efter \u00f6nskem\u00e5l i kollegiet v\u00e4nde jag mig till inspekt\u00f6r Haage med f\u00f6rfr\u00e5gan om tillst\u00e5nd till en veckas uppeh\u00e5ll i studierna s\u00e5 att elever och l\u00e4rare kunde f\u00e5 m\u00f6jlighet till \u00e5terh\u00e4mtning mitt i sommaren. Inspekt\u00f6r Haage svarade varken ja eller nej. Men i hans ansikte tyckte jag mig \u00e4nd\u00e5 kunna avl\u00e4sa att det g\u00e5r bra om ni s\u00e5 g\u00e4rna vill. Och d\u00e4rf\u00f6r till barnens stora gl\u00e4dje besl\u00f6t vi oss f\u00f6r att avbryta skolarbetet under en vecka efter midsommar.<\/p>\n N\u00e4r vi hade \u00e5terkommit till Stockholm och satt ig\u00e5ng med skolarbetet igen kom ett brev fr\u00e5n utbildningsdepartementet med besked om att alla l\u00e4gerskolor och skolor verksamma utanf\u00f6r l\u00e4gren \u2013 \u00e4ven Estniska Folkskolan i Stockholm \u2013 kommer att st\u00e4ngas den 15 augusti och man kr\u00e4vde att kurserna f\u00f6r l\u00e4s\u00e5ret skulle vara avklarade till dess.<\/p>\n Den 3 juli 1945 publicerade Dagens Nyheter en ledare med rubriken Flyktingsfr\u00e5gor.<\/p>\n DN 3\/7 1945 Flyktingsfr\u00e5gor. \u201dDe balter som vidh\u00e5ller sin f\u00f6resats att tills vidare stanna h\u00e4r \u2013 \u00e4ven sedan regeringen understrukit att Sverige \u00e4r intresserat av att de reser hem \u2013 m\u00e5ste finna sig i att bl a undervisningen f\u00f6r barnen s\u00e5 ordnas p\u00e5 folkskolestadiet att anpassningen till svenska f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5skyndas. Dvs n\u00e5gon undervisning p\u00e5 baltiskt spr\u00e5k f\u00f6rekommer inte annat \u00e4n vid skolan i Sigtuna. K\u00e4nner sig exempelvis balter tillh\u00f6rande den f\u00e5taliga intellektuella kategorin otillfredsst\u00e4llda med denna tendens, s\u00e5 f\u00e5r de v\u00e4l s\u00f6ka sig till n\u00e5got annat land.\u201d<\/p>\n Vi fortsatte skolarbetet i de av julisolen upphettade klassrummen d\u00e4r vi svettades ymnigt, trots f\u00f6rdragna gardiner. I slutet av juli kom ett brev \u00e4ven fr\u00e5n Utl\u00e4nningskommissionen om att skolan st\u00e4ngs och l\u00e4rarna entledigas den 15 augusti 1945. Vi stod inf\u00f6r det oundvikliga, n\u00e5got som inte l\u00e4ngre gick att \u00e4ndra. Vi satte ig\u00e5ng med f\u00f6rberedelser f\u00f6r att avsluta skolarbetet. Vid denna tid hade antalet elever \u00f6kat till 96.<\/p>\n d\u00e4r den kyrkliga delen f\u00f6rr\u00e4ttades av prosten T\u00e4hev\u00e4li. I mitt tal lyck\u00f6nskade jag f\u00f6rst och fr\u00e4mst avg\u00e5ngseleverna i klass 7 som nu l\u00e4mnade skolan f\u00f6r gott. Jag \u00f6nskade dem lycka till i framtiden i svenska skolor. Till de \u00f6vriga eleverna sa jag att vi nu tar skollov under tv\u00e5 veckor och d\u00e4refter b\u00f6rjar skolan igen den 30 augusti. Plats och klockslag \u00e4r \u00e4nnu inte k\u00e4nda men jag hoppas verkligen att estniska skolan kommer att forts\u00e4tta sin verksamhet ocks\u00e5 under n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5r. Ungef\u00e4r s\u00e5 uttryckte jag mig. Problemet handlade inte bara om skollokaler utan ocks\u00e5 om l\u00e4rarnas l\u00f6ner. Inombords hoppades jag p\u00e5 hj\u00e4lp fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l stadens skolf\u00f6rvaltning som fr\u00e5n Estniska Kommitt\u00e9ns Hj\u00e4lpkommitt\u00e9. Jag t\u00e4nkte att den som vill vinna m\u00e5ste ocks\u00e5 ta risker. I Estniska Kommitt\u00e9n p\u00e5b\u00f6rjade vi inskrivningen av nya elever.<\/p>\n N\u00e4r inspekt\u00f6r dr Jonzon kom tillbaka fr\u00e5n semestern s\u00f6kte jag upp honom. Jag upplyste honom om l\u00e4get f\u00f6r Estniska Folkskolan varp\u00e5 han genast tog kontakt med beh\u00f6riga tj\u00e4nstem\u00e4n och efter n\u00e5gra minuter visade det sig att det i Jakobs skola, Brunnsgatan 11 fanns m\u00f6jlighet att erh\u00e5lla n\u00f6dv\u00e4ndiga lokaler. Jag gav mig genast av f\u00f6r att tr\u00e4ffa Kaleb Andersson, \u00f6verl\u00e4raren vid Jakobs skola. M\u00f6tet \u00e4gde rum i hans hem. Jag tog ocks\u00e5 med mig l\u00e4raren Olev Olesk. V\u00e5r \u00f6verraskning var stor n\u00e4r det visade sig att vi hade att g\u00f6ra med en person som hade arbetat som l\u00e4rare i Estland under fyra \u00e5r. Sommaren 1920 hade en annons publicerats i svenska tidningar om att man s\u00f6kte l\u00e4rare till Birkas (Pu\u0308rksi) folkh\u00f6gskola. Han s\u00f6kte tj\u00e4nsten och blev utsedd till l\u00e4rare d\u00e4r. Tj\u00e4nstg\u00f6ringen varade till 1924. \u00c4ven om skolan var svenskspr\u00e5kig och l\u00e5g i ett svenskspr\u00e5kigt omr\u00e5de l\u00e4rde han sig ocks\u00e5 estniska och r\u00f6rde sig mycket i Estland. Ur sitt bibliotek tog han fram flera estniskspr\u00e5kiga verk och visade ocks\u00e5 prov p\u00e5 sina kunskaper i estniska. F\u00f6r Kaleb Andersson framstod det som en sj\u00e4lvklarhet att tillm\u00f6tesg\u00e5 den estniska skolans \u00f6nskem\u00e5l och behov s\u00e5 mycket som det l\u00e5g i hans f\u00f6rm\u00e5ga. Han lovade att genast s\u00e4tta saker och ting i r\u00f6relse och tillade: Jag s\u00e5g hur ni s\u00f6rjde f\u00f6r bevarandet av estlandssvenskarnas spr\u00e5k och gamla kultur. Nu \u00e4r det v\u00e5r plikt att hj\u00e4lpa er. Jag har s\u00e4llan k\u00e4nt mig s\u00e5 upprymd som den g\u00e5ngen d\u00e5 jag l\u00e4mnade \u00f6verl\u00e4rare Kaleb Anderssons hem.<\/p>\n Dr Jonzon meddelade ganska snart att f\u00f6r att kunna fatta beslut beh\u00f6ver stadens skolf\u00f6rvaltning en skriftlig anh\u00e5llan fr\u00e5n Estniska Kommitt\u00e9n. Den 22 augusti gick jag d\u00e4rf\u00f6r med anh\u00e5llan till borgarr\u00e5det Oscar Larsson i vilken vi anh\u00f6ll om m\u00f6jlighet f\u00f6r Stockholms Estniska Folkskola att forts\u00e4tta skolarbetet med 158 elever senast den 30 augusti. Vi ans\u00f6kte om bidrag f\u00f6r sex klassrum, gymnastiksal och skolmatsal. Vi bad ocks\u00e5 om gratis skolmat, skolkort f\u00f6r resor och l\u00e4romedel. Borgarr\u00e5det Larsson noterade att \u00f6verl\u00e4raren vid Matteusskolan och inspekt\u00f6r St\u00e5lfeldt hade l\u00e4mnat goda vitsord om estniska skolan. Efter n\u00e5gra dagar fick jag svar fr\u00e5n stadens skolf\u00f6rvaltning om att v\u00e5r anh\u00e5llan har bifallits.<\/p>\n Beskedet om att Stockholms Estniska Folkskola skulle forts\u00e4tta sin verksamhet spred sig ocks\u00e5 till andra centra d\u00e4r det fanns ivriga skolm\u00e4nniskor som nu tog kontakt med Estniska Kommitt\u00e9n och mig. P\u00e5 s\u00e5 vis b\u00f6rjade tankar om estniska skolor ta form \u00e4ven i Alings\u00e5s, Bor\u00e5s, Ulricehamn, G\u00f6teborg och Helsingborg.<\/p>\n P\u00e5 morgonen den 30 augusti samlades n\u00e4rmare 200 estniska barn och ungdomar och m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 skolg\u00e5rden till Jakobs skola. Alla var mycket glada och lyckliga \u00f6ver att estniska skolan kunde forts\u00e4tta sin verksamhet och dessutom p\u00e5 en central plats i Stockholm dit det var l\u00e4tt att ta sig. Det r\u00e5kade regna vilket dock inte alls p\u00e5verkade hum\u00f6ret negativt.<\/p>\n Lokaler, gratis mat, resor, l\u00e4rob\u00f6cker o likn hade nu ordnats. L\u00e4rarnas l\u00f6ner hade dock inte ordnats \u2013 vem st\u00e5r f\u00f6r dessa? Vi satte \u00e4nd\u00e5 ig\u00e5ng skolarbetet. L\u00e4rarkollegiet hade ut\u00f6kats med Leini M\u00e4lk, Linda Nerep, Marie Susi och Udo Juuno.\u00a0<\/p>\n Man kan s\u00e4ga att det var Stockholms Estniska Folkskolas f\u00f6rsta h\u00f6gtidliga sammankomst. Efter andakten som f\u00f6rr\u00e4ttades av prosten Aleksander T\u00e4hev\u00e4li d\u00e4r han bad f\u00f6r alla estniska ungdomar i hela v\u00e4rlden, \u00e4ven i hemlandet och f\u00f6r de som pl\u00e5gades i f\u00e5ngl\u00e4gren i Ryssland, h\u00f6ll jag tal. D\u00e4refter framf\u00f6rde s\u00e5ngsolisten och sopranen Helmi Betlem tre s\u00e5nger till pianoackompanjemang av Harri Kiisk. Sammankomsten avslutades med den m\u00e4ktigt klingande gemensamma s\u00e5ngen L\u00e5t oss pryda v\u00e5ra estniska boningar.<\/p>\n P\u00e5 s\u00e5 vis hade vi genom Stockholms skolf\u00f6rvaltnings osedvanliga tillm\u00f6tesg\u00e5ende, \u00f6verl\u00e4rare Kaleb Anderssons energiska och of\u00f6rtr\u00f6ttliga hj\u00e4lp och med st\u00f6d av Estniska Kommitt\u00e9ns Hj\u00e4lpkommission f\u00e5tt ig\u00e5ng Estniska Folkskolan i Stockholm och lite senare ocks\u00e5 kompletteringsskolor i Helsingborg, G\u00f6teborg, Alings\u00e5s och Ulricehamn. Vi hade energi och en stark vilja, men vi hade ocks\u00e5 tur och prisade v\u00e5r lyckliga stj\u00e4rna. Hade inte inspekt\u00f6r Bror Jonzon och \u00f6verl\u00e4rare Kaleb Andersson funnits s\u00e5 \u00e4r jag inte s\u00e4ker p\u00e5 att vi idag hade kunnat fira Stockholms Estniska Folkskolas jubileum.<\/p>\n Se bildgalleriet!<\/strong><\/p>\n\r\n ![\"\"](\"https:\/\/rahvuslikkontakt.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/Herman-Rajamaa.webp\")
Den 15 augusti anordnade vi en h\u00f6gtidlig skolavslutning<\/h4>\n
Den 3 september \u00e4gde skolans h\u00f6gtidliga \u00f6ppningsceremoni rum<\/h4>\n
![\"\"](\"https:\/\/rahvuslikkontakt.se\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/Piiskop-Aleksander-Tahevali.webp\")