Mai f\u00f6ddes den 2:a november 1920 som yngsta dotter till pedagogen, skolorganisat\u00f6ren och f\u00f6rfattaren M\u00e4rt Raud (1881-1980) och en av Estlands f\u00f6rsta kvinnliga l\u00e4rare Anna Raud (1883-1979). Mai var ett barn av freden i Tartu. I sina minnen har hon ber\u00e4ttat hur pappa M\u00e4rt en g\u00e5ng i exil fr\u00e5gade Mai om hon kunde gissa varf\u00f6r hon hade f\u00f6tts just den 2:a november 1920. Orsaken var att som krigscensor hade pappan till uppgift att n\u00e4rvara vid fredsf\u00f6rhandlingarna i Tartu d\u00e4r han kontrollerade telegram och handlingar. Efter midnatt den 2:a februari n\u00e4r allt var klart till sista kommat och alla hade undertecknat avtalet skyndade M\u00e4rt hem. Gl\u00e4djen var stor. Nio m\u00e5nader senare f\u00f6ddes dottern Mai, ett barn av freden i Tartu.<\/p>\n
Mais pappas arbete inom utbildningssektorn medf\u00f6rde att familjen bodde p\u00e5 olika platser i Estland. Mais f\u00f6rsta barndoms\u00e5r tillbringade man i P\u00e4rnu d\u00e4r pappan var chef f\u00f6r utbildningsavdelningen vid P\u00e4rnu L\u00e4nsstyrelse. N\u00e4r M\u00e4rt Raud fick tj\u00e4nst som skolkonsult i Viljandi flyttade familjen till Viljandi f\u00f6r dussintalet \u00e5r.<\/p>\n
Hemmet pr\u00e4glades av en varm och v\u00e4nlig atmosf\u00e4r. Barnen uppmuntrades till verksamheter som gagnade s\u00e5v\u00e4l deras mentala som fysiska utveckling. I sina barndomsminnen har Mai sj\u00e4lv skrivit f\u00f6ljande: \u201dVi hade best\u00e4mda regler i v\u00e5rt hus \u2013 man fick inte skada n\u00e5gon som var svagare. Mamma sa: Puckla p\u00e5 n\u00e5gon som \u00e4r starkare! Att vara trotsig och ljuga var f\u00f6rbjudet, svordomar f\u00f6rekom inte. Man fick heller inte brusa upp vid meningsskiljaktigheter sinsemellan.\u201d<\/p>\n
I slutet av andra v\u00e4rldskriget 1944 hamnade Mai f\u00f6rst i Tyskland, sedan som flykting i Danmark och till slut i Sverige. Familjemedlemmarna som f\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla ihop, hade kommit ifr\u00e5n varandra. Via R\u00f6da Korset hittade Mai sina f\u00f6r\u00e4ldrar som d\u00e4refter kom till Sverige f\u00f6r att bo hemma hos Mai. En syster och en bror fortsatte till Canada medan Mai och f\u00f6r\u00e4ldrarna stannade i Sverige.<\/p>\n
Mais pappa var aktiv som f\u00f6rfattare och journalist l\u00e5ngt upp i \u00e5ren. Han har skrivit s\u00e5v\u00e4l sk\u00f6nlitter\u00e4ra b\u00f6cker som b\u00f6cker inom skolomr\u00e5det. Mai hj\u00e4lpte sin pappa med redigeringen och trots att Mais namn saknas var det hennes osynliga arbete som ledde till att hennes pappas verk, s\u00e4rskilt i exilen i Sverige, kom ut i tryck.<\/p>\n
Till yrket var Mai bildl\u00e4rare, konstvetare och etnolog. Efter avslutade studier vid Bildl\u00e4rarinstitutet vid Stockholms H\u00f6gskola f\u00f6r till\u00e4mpad konst arbetade Mai som l\u00e4rare i Stockholm och Visby.<\/p>\n
Mellan 1959 \u2013 1964 studerade Mai konsthistoria vid Stockholms Universitet hos professor Sten Karling samt \u00e4ven arkeologi och etnografi. Med avhandlingen \u201dSilversmide i Tallinn 1474-1650\u201d erh\u00f6ll hon graden filosofie licentiat.<\/p>\n
Mai hann ocks\u00e5 med att vara ledamot vid Sverigeesternas Riksf\u00f6rbunds (REL) representantskap med ordningsnummer 9-15 under \u00e5ren 1986-2014, styrelseledamot i s\u00e5v\u00e4l centralf\u00f6rbundet som REL-s Stockholmsavdelning samt chef och st\u00f6ttepelare f\u00f6r REL-s sekretariat, l\u00e5ngvarig chefredakt\u00f6r och medarbetare f\u00f6r tidskriften Rahvuslik Kontakt, organisat\u00f6r av sverigeesternas arkiv, f\u00f6rfattare till talrika artiklar om konsthistoria, initiativtagare till och administrat\u00f6r av intensivkurser i estniska vid Tartu universitet, grundare av Estniska Seniorboendet i Gr\u00f6ndal, medlem i Estniska Akademiska Kvinnors F\u00f6rening och F\u00f6rbund och Estniska Etnografiska F\u00f6reningen i Sverige TRIINU och Estniska L\u00e4rdomss\u00e4llskapet i Sverige.<\/p>\n
Mai var en v\u00e4n av Estniska Etnografiska Museet, dess v\u00e4lg\u00f6rare och medlem i museets v\u00e4nf\u00f6rening sedan 1995. Hon f\u00f6rmedlade aktivt kulturella kontakter mellan Estland och Sverige och arbetade med kartl\u00e4ggning och bevarande av det estniska kulturarvet i Sverige.<\/p>\n
Att ta hand om andra m\u00e4nniskor var under l\u00e5ng tid en viktig syssla f\u00f6r Mai. Hon sk\u00f6tte om sina f\u00f6r\u00e4ldrar som levde till h\u00f6g \u00e5lder. Mai tr\u00e4ffade sin make, \u00f6gonl\u00e4karen Ilja P\u00e4hn (1916-2006), i ett senare skede av livet och Mai uppr\u00e4tth\u00f6ll en varm och t\u00e4t kontakt med makens barn.<\/p>\n
Mai fick ofta bes\u00f6k i sitt ombonade hem i Gr\u00f6ndal. Som v\u00e4rdinna var Mai glad och g\u00e4stfri. Hon hade alltid n\u00e5gra v\u00e4nliga ord att s\u00e4ga till var och en som knackade p\u00e5 hennes d\u00f6rr. Mai hade f\u00f6rm\u00e5gan att i f\u00f6rsta hand alltid se n\u00e5got gott hos andra m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Under sina 103 levnads\u00e5r hann Mai med att p\u00e5 sitt stillsamma och \u00e5terh\u00e5llsamma s\u00e4tt vara en f\u00f6rebild f\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor i sin omgivning.<\/p>\n
Mai var ocks\u00e5 hedersmedlem i Sverigeesternas Riksf\u00f6rbund och korades till \u00e5rhundradets est i den sverigeestniska gruppen. 2001 erh\u00f6ll hon Vita Stj\u00e4rnans medalj av Estlands president och 2020, som hundra\u00e5ring, tilldelades Mai pris, uppkallat efter Aino J\u00e4rvesoo, f\u00f6r bevarandet av estniska spr\u00e5ket och kulturen utomlands.<\/p>\n
Vila i frid, k\u00e4ra Mai! Morgonen p\u00e5 din d\u00f6dsdag, den 23 april, var kylig f\u00f6r ditt varma hj\u00e4rta hade slutat sl\u00e5. Men fr\u00e5n den bl\u00e5a himlen sken en klar sol s\u00e5 att du l\u00e4ttare skulle hitta v\u00e4gen till himmelriket.<\/p>\n
<\/p>\n
L\u00e4s artiklar:<\/p>\n
Mai Raud P\u00e4hn 103 (p\u00e5 estniska)<\/a> Mai f\u00f6ddes den 2:a november 1920 som yngsta dotter till pedagogen, skolorganisat\u00f6ren och f\u00f6rfattaren M\u00e4rt Raud (1881-1980) och en av Estlands f\u00f6rsta kvinnliga l\u00e4rare Anna Raud (1883-1979). Mai var ett barn av freden i Tartu. I sina minnen har hon ber\u00e4ttat hur pappa M\u00e4rt en g\u00e5ng i exil fr\u00e5gade Mai om hon kunde gissa varf\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1768,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[28],"tags":[],"class_list":["post-1771","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-in-memoriam-sv"],"yoast_head":"\n
\nMai Raud P\u00e4hn 102 (p\u00e5 estniska)<\/a>
\nMai Raud-P\u00e4hn firades i hybridform
\nMai Raud P\u00e4hn 95<\/a>
\nMai Raud P\u00e4hn p\u00e4lvis Aino J\u00e4rvesoo nimelise auhinna (p\u00e5 estniska)<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"